Vi vet hur det känns...

Konstgräs blir allt mer vanligt på våra fotbollsanläggningar. Detta medför mycket positivt och förlänger fotbollssäsongen under vinterhalvåret. Detta medför dock också en del utmaningar kopplat till skrubbsår vid slängningar, block, glidtacklingar, målvaktsspel etc. jämfört med naturgräs.

Risken för skrubbsår är betydligt högre på konstgräs jämfört med naturgräs, speciellt när planen är torr, vid varmt väder, eller när planen inte har underhållits med rätt typ av granulat. Även äldre typer av konstgräs och slitage på planen kan öka risken.

Vissa delar av kroppen är mer utsatta än andra:

  • Glidtacklingar – Knä, underben, ytterlår, höft
  • Målvaktsräddningar – höft, axel, armbåge, underarm
  • Fall efter tackling – armbåge, underarm, handflata

Dessa skrapsår är smärtsamma och ibland besvärliga att behandla. De kan ta tid att läka och behöver skyddas med förband som ofta torkar fast i sår och därmed orsakar ännu mer lidande. Vissa skrubbsår kan bli djupare med ärrbildning som följd. 

Utöver lidanden kopplat till skrapsår kan även detta leda till sämre prestation då spelare ibland undviker vissa situationer i spelet för att minska risken för skrapsår.

Varför skrubbsår uppstår

Den bästa lösningen är att förebygga skrubbsår så att de inte uppstår alls, istället för att fokusera på att behandla själva skadan.

För att förstå hur skrubbsår bäst förebyggs måste man först förstå hur de uppstår. En turf burn uppstår när huden gnids hårt mot underlaget. Tänk på vad som händer om du drar handen snabbt över en matta – det är samma sak som sker när en spelare glider eller faller på konstgräs.

Huden har ett tunt yttersta skyddslager. När en kroppsdel pressas mot planen och samtidigt glider i sidled, nöts det här lagret bort. Konstgräset består av massor av styva grässtrån och små granulatkorn, och tillsammans skrapar de loss hudens yta på bråkdelen av en sekund.

Tre saker avgör hur illa det blir:

  • Hur hårt kroppsdelen pressas mot marken.
  • Hur snabbt huden glider.
  • Hur mycket underlaget "river/fastnar" – en torr och varm plan river mycket mer än en sval och fuktig.

Gnidningen skapar också värme, ungefär som när man gnuggar händerna mot varandra. Det är därför en turf burn ofta känns som en blandning av skrapsår och brännskada. Men det är ingen riktig brännskada – det är en nötningsskada, där hudens yta helt enkelt skrapas bort medan området blir varmt och irriterat.

Och det är just därför konstgräs ger fler turf burns än naturgräs: konstgräs river hårdare mot huden. Forskning antyder att huden tål betydligt mer innan den skadas på naturgräs än på en torr konstgräsplan.

Metoder för att förebygga skrubbsår

Turf burns kan förebyggas genom att minska friktionen mot huden. Detta kan man lyckas med på två primära sätt:

  • Minskad friktion genom att en “glattare” mer “glidig” yta rör sig mot konstgräset (snarare än huden). Detta kan minska friktionen men sällan ta bort den helt.
  • Flytta friktionen från huden till ett annat skyddande material.

Dessa metoder kan teoretiskt reducera turf burns - men hur gör man i praktiken?

SKyddande kläder

Dra upp strumpor ovan knän, tajts, långbyxor, målvaktsbyxor/“sliding shorts” etc.

Skyddande kläder kan minska friktionen genom att friktionen mot konstgräset minskar då vissa kläder har en “glattare” yta som minskar friktionen mot konstgräset. Detta gäller dock långt ifrån alla kläder. Ofta blir många istället förvånade över hur lite kläder skyddar.

Undantaget är speciella kläder med “abrasions-resistenta” paneler som tex. “Sliding shorts” och liknande som kan ge bra skydd på tex höfter.

Nackdelar med kläder:

  • Om kläderna inte är av ett väldigt glatt/glidigt material så är skyddet mot turf burn ofta dåligt. Plagget fastnar i konstgräset, och då uppstår friktionen istället mellan plagget och huden med samma typ av skada som följd.
  • Kläderna har dålig förmåga att motstå kraften av friktion. De slits ofta sönder efter några få träningar. Specialanpassade “abrasions-resistenta” kläder är svåra att få tag på och ofta dyra.
  • Extra kläder är inte heller önskvärt vid varmt väder.

Knäskydd

Det finns olika former av knäskydd men de hjälper sällan bra mot turf burns. Mjuka knäskydd av tex neopren etc. kan vara bra för andra syften men är inte alls designade för att motverka turf burns. Precis som med skyddande kläder fastnar tyget mot konstgräset och friktion uppstår ändå mellan huden och knäskyddet. Huden glider våldsamt mot knäskyddets insida och samma typ av skavsår uppstår ändå.

Många upplever även knäskydd som klumpiga och obekväma som begränsar rörligheten.

Knäskydd för tex. Skateboardåkning hade teoretiskt kunnat hjälpa mot turf burns eftersom de har ett yttra lager av glatt hårdplast på utsidan. Detta material hade kunnat “glida fritt” mot konstgräs och därmed eliminera friktionen. Dock är denna typ av hårda skydd alldeles för otympliga och klumpiga på en fotbollsplan, och de är inte heller tillåtna pga av skaderisken för andra spelare.

Tejp

De allra flesta vanliga typer av tejp, skoskavstejp, sporttejp etc. fungerar även de dåligt mot turf burns. Tanken är att friktionen ska flyttas från huden till att skava på tejpen istället. Detta är en god tanke men i praktiken uppstår ofta dessa problem:

  • Tejpen sitter inte kvar på grund av fukt och svett. De flesta tejper lossnar ganska omgående, de sitter inte kvar en hel träning eller match.
  • Tejpen saknar “glatt yta”. Många tejper består av en grov väv med klister på. Dessa tejper skapar stor friktion mot konstgräset vilket leder till att friktionen snarare ökar.
  • Tejpen saknar stretch. De flesta tejper är helt stum vilket leder till två problem. För det första går det inte att tejpa över en rörlig led som t.ex. ett knä. Appliceras tejpen när benet är sträckt begränsas knäets rörlighet och sannolikt lossnar tejpen direkt när benet böjs under träning. Att tejpa ett böjt knä gör istället att tejpen skrynklar ihop sig när benet är rakt, vilket ökar friktionen mot underlaget.
  • Tejpen är för liten och skapar “skarvar”. De flesta typer av skoskavstejp och sporttejp är bara 2,5-5 cm bred. För att täcka delar av ett knä krävs därmed flera överlappande remsor. Då uppstår skarvar vilket är tejpens svagaste punkt. Friktion över tejpens skarv gör att tejpen rullar upp sig, skapar ännu mer friktion mot gräset och sedan lossnar.

För att motverka turf burns krävs alltså en tejp som:

  • Sitter kvar på fuktig och svettig hud.
  • Har en glatt yta som minimerar friktion.
  • Är flexibel, stretchig och bekväm vid rörelse.
  • Är tillräckligt stor för att täcka risk-området utan att exponera några tejp-skarvar mot marken.

Unika egenskaper med Skjølder

Sitter kvar på fuktig och svettig hud.

  • Har en glatt yta som minimerar friktion.
  • Är flexibel och stretchig - bekväm vid rörelse.
  • Är tillräckligt stor för att täcka risk-området utan att exponera några tejp-skarvar mot marken.
  • Möjlig att ta av utan smärta.

För extra skydd rekommenderas Skjølder + ett lager av målvaktsbyxor, “sliding shorts” etc.” som är designade för att minska friktion på konstgräs och tåla denna belastning utan att rivas sönder. Detta ger ett väldigt bra skydd eftersom friktionen minskas i flera lager. Dels så erbjuder klädesplagget en glatt yta mot gräset vilket gör att spelaren glider på gräset istället för att fastna. Risken med bara kläder är dock fortsatt att friktion uppstår mellan huden och klädernas insida, men med Skjølder sker inte detta eftersom tejpens glatta egenskaper kan glida mot plaggets insida utan att belasta huden.